Man behöver tydligen en trummaskin också.

Publicerat: januari 20, 2020 i Uncategorized

Efter ett antal timmar med den nya familjemedlemmen Arturia Key step, så måste jag säga att det enda som är värre än att sitta och bläddra i en massa digitala menyer, är att arbeta ett verktyg som har en massa dold funktionalitet, men som saknar digitala menyer. Men nu tror jag att jag har fått den att fungera som jag vill. Den kommer någorlunda bra överens med iPad:en. Det gäller att koppla ihop dem i rätt ordning bara. Annars vill inte paddan vara med.  

Ett problem är dock att den lilla pjäsen inte ger ifrån sig några metronomljud när man ska spela in en sekvens. Namnet antyder förvisso att den primärt är tänkt att användas som ”step sequencer”, det vill säga att man matar in en not i taget på den. Men den sortens tålamod har inte jag. Jag vill spela in sekvenserna live! För att det ska fungera behöver man koppla ihop den med en trummaskin eller liknande. Det är ju lite tråkigt, men å andra sidan är det väl vettigt att något sorts trumkomp när man ska jamma med sig själv (vilket ju var anledningen till att jag skaffade en sequencer till att börja med).

Som hårdrockare har jag en reflexmässig skepsis mot trummaskiner, men det kanske är dags att utmana den. En enkel och anspråkslös liten rytmmaskin har väl ingen dött av!

En snabb inventering av marknaden kokade ner det hela till tre olika alternativ. Pocket Operators PO-12, Korg Volca Drums eller Elektron Model Samples.

Lilla PO-12 ser lite ut som en trasig miniräknare och har fördelaktigt nog en prislapp som matchar utseendet. Ljudmässigt så fungerar den dock, men att den inte har midi och är batteridriven är klara minustecken.

 

Korg Volca Drums ser ut lite som en trummaskin känns rent själsligt. Som en novembergrå Volvo 240. Den verkar dock lite rolig att leka med, så initialt lutade jag åt den, men efter samtal med Alexander så påpekade han uppmärksamt att man måste skruva alla ljud på den själv. Skruva ljud är ju skoj, men det vill jag ju göra på synthen, inte så mycket på trummaskinen. Tror jag inte i alla fall.

Jakten ledde mig till sist fram till Elektron Model Samples. Verkar vara en ganska underhållande pjäs med väldigt många knappar som direkt kontrollerar de flesta parametrar. Dessutom över 300 färdiga ljud (som går att skruva på om man vill), samt möjligheten att lägga in egna samplingar. Att den dessutom verkar enkel att programmera för att ge ganska varierande trumkomp gjorde att den kändes som ett bra val.

Så det blev en sådan. 

Nu behöver jag bara en synth också.

Lämna en kommentar